Redan under resan över Atlanten 1850 förde Andrew dagbok. Han beskriver överfarten som besvärlig med stormar och dödsfall. De första åren i Amerika tillbringade Andrew i Burlington i Iowa. Från denna tid finns endast minnesanteckningar bevarade som Andrew har skrivit.

I Iowa anslöt sig Andrew till några nyinvandrade svenska baptister. På sommaren 1855 flyttade han tillsammans med några ur församlingen till Minnesota Territory. Minnesota var då till största delen vildmark och hade inte hunnit bli en del av Amerikas Förenta Stater. Andrew och de andra i baptistförsamlingen slog sig ner vid Clearwater Lake där de ”claimade” var sitt stycke land och startade livet som nybyggare. Clearwater Lake, som senare fick namnet Lake Waconia, ligger i Laketown Township, Carver county ungefär 50 km väster om Minneapolis. Intill sjön växte så småningom en stad upp som fick namnet Waconia.

Från den 23 juni 1854 och framåt förde Andrew dagbok över det dagliga livet som nybyggare. Andrew gifte sig den 15 september 1858 med Elsa Ingman, medlem i samma baptistförsamling som han själv, och de fick nio barn. Ingen av deras barn fick emellertid några egna barn och Andrews släkt dog ut.

Andrews liv finns dock väl dokumenterat i hans dagböcker som börjar med överfartsdagboken och minnesanteckningar från Iowa och därefter omfattar tio band från 1854 fram till den 29 mars 1898, då den sista anteckningen gjordes. Två dagar senare, den 31 mars 1898, dog Andrew i sitt hem på sin farm vid Clearwater Lake, där han levt större delen av sitt liv.

Dagboksanteckningarna består av korta noteringar om vad Andrew och hans familj uträttade. Inköp och försäljningar med priset angivet är också noterade. Språket är enkelt och det finns stora inslag ydremål som man med stor säkerhet kan anta att Andrew talade. Många ord är stavade som de uttalas på hans egen dialekt. Istället för ”stycken” och ”potatis” skriver han ”stöcken” och ”potater”, precis som han själv uttalade orden. Många vanliga svenska ord är dock ofta skrivna med den stavning som var allmän då och som i flera fall fortfarande är den riktiga. Engelska ord, ofta försvenskade med svenska ändelser och böjningar, smyger in i texten ibland. Dessa ord bekräftar att den omtalade ”svenskamerikanskan” existerade så tidigt som på 1850-talet.

Läs om alla möjliga likheter mellan Andrews dagböcker och hans närståendes liv och omgivningar, jämfört med Vilhelm Mobergs emigrantromaner genom att klicka på rubriken ”Likheter” ovan till vänster och därefter kommer 12 underrubriker fram att klicka på.