Vilhelm Moberg har skrivit följande om Andrews dagböcker i »The Swedish Pioneer« april 1966:»I Andrew Petersons dagböcker hade jag hittat vad jag letade efter i Amerika. I flera månader satt jag i biblioteket i St.Paul för att läsa om denna bonde, för att veta vad han hade gjort och för att veta vad han tyckte om livet i denna värld. Jag läste om hans hustru, hans nio barn, hans boskap och grödor och hans kyrkoliv. När jag läst färdigt dagböckerna hade jag all information jag behövde om en svensk bondes liv i de första svenska bosättningarna i Minnesota«.

Moberg berättar i sin bok ”Den okända släkten” (Bonniers, 1950) hur han besökte Minnesota Historical Library i St Paul 1948. När han frågade efter material om svenskarnas historia i Minnesota, plockade en bibliotekarie fram tre band av dagböckerna. Moberg förstod genast att han hittat något mycket intressant, vilket han också omtalar i ”Den okända släkten” där han skriver: ”Denna jättelika dagbok synes mig vara av alldeles omistligt värde för vår kännedom om den första svenska bosättningen i Mellanvästern.”

Moberg skriver vidare om Andrew Peterson i Den okända släkten:

Andrew Peterson är sannerligen icke någon bortkommen och hjälplös person i det främmande landet. Han tycks äga all den kunnighet, som kräves i ett nybygge, där man börjar med i huvudsak tomma händer. Peterson timrar hus och snickrar möbler, han murar eldstäder och slaktar kreatur, han är skomakare, vagnmakare, taktäckare, fruktodlare, sirapskokare, vinodlare och ingen vet allt. Varförutom han naturligtvis förrättar en bondes alla vanliga sysslor. Han antecknar, hur han under loppet av en och samma dag har timrat på sin stuga, snickrat på ett bord, ympat fruktträd, avslutat arbetet på en höhäck och slaktat en sjuk kviga. Men han stoltserar icke över denna sin mångkunnighet. Ingenting skulle vara mera främmande för honom än att framhålla sina färdigheter såsom ovanliga, och sannolikt var de icke heller sällsynta i denna miljö. Peterson är vad vi i Småland kallar för en ”allehandamakare” Han besitter denna handens mångsidiga kunskap, som utmärkte svenska bönder i gången tid men som i vårt specialiseringens århundrade är nästan helt försvunnen bland dem.

Ytterligare ett bevis på Andrew Petersons dagböckers betydelse för Vilhelm Mobergs författarskap är brevet från Moberg till vännen Edgar Swenson den 7 juli 1948. Nedanstående utdrag finns även i brevsamlingsboken ”Om Gud vill och hälsan varar”: ”Jag har funnit just det material som jag behöver för mitt arbete. Dagboken ger en fullständig bild av en svensk farmares tillvaro i Amerika under pionjärtiden – precis det förstahandsmaterial som jag sökte”.

Läs om likheter mellan Andrew Petersons dagböcker och Vilhelm Mobergs emigrantromaner genom att klicka på rubriken ”Likheter” ovan till vänster eller nedan, därefter kommer 12 underrubriker upp att klicka på.

Se exempel på likheter mellan Andrews dagböcker och Vilhelm Mobers emigrantromaner.