Inför sitt skrivande av sina utvandrarromaner, i ett brev från Minnesota den 7 juli 1948, skriver Vilhelm Moberg till sin vän Edgar Swenson bl.a. följande: ”Jag har funnit just det material som jag behöver för mitt arbete. En dagbok förd av en svensk bonde i Minnesota under 44 år. Det är ett rent otroligt fynd.” ”Dagboken ger en fullständig bild av en svensk farmares tillvaro i Amerika under pionjärtiden – precis det förstahandsmaterial som jag sökte” Brevet finns i sin helhet i boken: ”Om Gud vill och hälsan varar”, och redan här avsöjar Vilhelm Moberg vad som kommer att bli stommen i hans utvandrarromaner. Moberg har även skrivit följande om Andrew Peterson i artikeln: ”Why I wrote the Novels about Swedish emigrants” från april 1966 i The Swedish Pioneer:

”In the work of Andrew Peterson I had discovered what I was looking for in America. For several Months I was sitting in the library of St. Paul to read about this Swedish farmer, to know what he had done, to know what he thought of life in this world. I read about his wife, his nine children, his Cattle, and his crops, his church-life. He was a member of the Free Baptist Church. When I had finished to read the diary I had all the information I Could use about a farmers life in the first Swedish settlements in Minnesota.”

Moberg fick en fullständigt klar bild av Andrews Petersons liv genom att i Minnesota studera dagböckerna, samt Petersons brev och bokföring i flera månader 1948 och 1950. Han forskade även i Andrew Petersons Carver county genom att intervjua f d grannar och ättlingar till Andrews grannar. Moberg uppsökte även Andrews svenska hembygd i Ydre för efterforskningar.

Professor Roger McKnight skrev 1974 Doktorsavhandlingen:
”Mobergs Invandrarromaner och Andrew Petersons Dagböcker
– En studie över Inflytande och Paralleller ”
Huvuddelen av denna doktorsavhandling finns nu tillgänglig på denna hemsida under rubriken ”Mc Knights doktorsavhandling”, som till stor del handlar om språkliga likheter mellan dagböckerna och Mobergs romaner, men Mc Knight noterar även flera andra paralleller. Originalavhandlingen finns tillgänglig på Andrew Petersonsällskapets museum i Asby gamla skola.

Utöver Professor Mc Knights doktorsavhandling med Petersons dagböcker och Mobergs emigrantromaner som bas, så har även Josephine Mihelich författat boken:
”Andrew Peterson and the Scandia Story”, där kan man även läsa att Moberg hämtat information och inspiration i sina utvandrarromaner från Andrew Petersons liv och omgivningar i Carver County.

Astrid Lindgren berättar även i boken och talboken: ”Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult” om Andrews betydelse för Moberg. Astrids Lindgrens egen uppläsning finns även på Andrew Petersonsällskapets egna cd-skiva. Om du vill lyssna på ett utdrag, när Astrid Lindgren berättar från hennes kapitel om Andrew, klicka här.

Undertecknad kan även i egen forskning summera 100 tals likheter mellan Petersons dagböcker, räkenskaper, brev och omgivningar jämfört med Mobergs emigrantromaner. Kopior av Dagböckerna på mickrofilm fick APS förmånligt köpa från Minnesota Historical Society Library 2004. MHSL har dagböckerna i orginal.

Undertecknad har haft mycket stor nytta i att hitta likheter mellan Andrew o Elsa Petersons liv närhet och omgivningar med Mobergs utvandrarromaner tack vare att 7 medlemmar i sällskapet hjälpts åt att tyda och renskriva Andrews dagböcker. Arbetsvolymen av detta renskrivningsarbete omfattade ca 6000 arbetstimmar. Dessutom har Olle Karlsson och Rune Ericsson renskrivit Petersons räkenskaper. Det har under många år intresserat mig att jämföra Petersons dagböcker mm med Mobergs emigrantromaner. Tord Ericssons 3 böcker om Andrew och hans grannar, Olle Karlssons bok om Andrews räkenskaper mm, liksom Roger Mc Knights och Josephine Mihelish’s tidigare forskning, har även varit till stor hjälp för mig att lista paralleller.

Några av dessa paralleller finns i APS småskrift: ”Andrew Peterson förebild till Karl Oskar”, samt i boken ”Andrew Utvandraren”.  Fler likheter kan du även se nedan på denna sida eller under rubrikerna till vänster, och fler likheter går även att finna i Professor Roger Mc Knights doktorsavhandling som även finns både på svenska och engelska i Andrew Petersonsällskapets Emigrantmuseum i Asby gamla skola mellan Tranås och Österbymo.

Välkommen att boka tid för en gruppguidning via info@andrewpeterson.se  så får du veta mer om personerna som till stor del var förebilder till Karl Oskar och Kristina samt Robert m.fl.

Jan Hermelin
Ordförande i Andrew Petersonsällskapet
Västra Ryd December 2017

 

Några exempel på likheter från Andrew Petersons dagböcker och omgivningar som har tydliga paralleller med Karl Oskars och Kristinas liv m.fl. i Vilhelm Mobergs emigrantromaner:

1.Äldste sonen som brukar ett stenigt hemman i 4 år efter sin fader, innan han i 30 årsåldern utvandrar till Nordamerika. Utflyttningsintyg utskrivet för Andrew den 5 april 1850 och för Karl Oskar den 28 mars 1850. Därefter utvandring tillsammans med ett yngre syskon samt 14 andra personer från samma socken.

2.  Händelser på briggen Minona (som även seglat under namnet Charlotta): Självsäker kapten, ung flicka dog sveptes i segelduk, fint midsommarväder alla uppe på däck, stormar och reparationer på briggen, sett många tumlare, tidigt på morgonen syntes Amerikas kust.

3. Samma färdväg och färdsätt till mellanvästern från Amerikanska ostkusten.
Ankomstdagen till slutdestinationen intill Mississippi floden är den 30 juli 1850 för Andrew och den 31 juli 1850 för Karl Oskar.

4. Val av nybyggarplats i mellersta Minnesota vid en större sjö i skogsbygd, samt sammarbetet vid timring av nybyggarstugor och fähus.

5. Andrews grannar hade samma namn som flera personer i Karl Oskars direkta närhet t.ex. Jonas Petter, tysken Fischer, närmsta granne åt väster heter Swenson, Per–Danjel, systern som Andrew oftast stavar Krestina samt Ulrika som är gift med baptistpastorn.

Både Andrew och Karl Oskar var granne och vän med en landsförvist predikant. (F.O. Nilsson och Danjel Andreasson).

6. Samma grödor och liknande skörderesultat räknat i bushel, samma sysslor som nybyggare o bonde t.ex. borra efter lönnsirap, skogsavverkning och nyodling med hjälp av oxar, samma djurhållning och namn på kreatur t.ex Fröken, Betty och Lady.

7. Trädgårdsodling, med plantering av bär och fruktträd, samt båda hade Astrakanäppelträd.

8. Flykten från indianerna ut på en ö i sjön den 20 augusti 1862, samt organiseringen hur nybyggarna skulle försvara sig mot indianerna.

9.” Äxsaminering” av doktor om krigstjänst för nordstatssidan i Amerikanska inbördeskriget, men båda blev ej godkända.

10. Liknande sysslor vid sidan av lantbruket: Gjorde likkistor vid flera tillfällen, lagade skor och stövlar, fiskade med gott resultat, Kristina och Else hade liknande sysslor inne och utomhus.

11. Förbättringar på gården t.ex. muskite nätt – myggnät, kockståf – köksspis, symaskin,  Riper -skördemaskin.

12. Andra förtroendeuppdrag: Medlade i diverse konflikter, satt i juryn i det lokala tinget och var tongivande i det lokala styret och vid bygge av kapell och skola.

13. Andrews yngsta broder Carl begav sig västerut i guldruschen
och blev delägare i en mindre gruvfyndighet i New Mexico.
Carl dog förgiftad av alkohol på Court Hall Saloon i Denver, Colorado.
Carl var då 40 år gammal och ogift.
Trots flera år av skrivna brev till tingsrätter och personer i Colorado och New Mexico fick Andrew och hans syskon inte ut sitt rättmätiga arv efter Carl.  Således kan man säga att gulddrömmen blev till Sand. Vid 2 tillfällen kom dessutom checkar till Andrew från broder Carl som var svåra att lösa i bank.
Broder Carls liv påminner mycket om Karl Oskars yngre broder Roberts livsöde.

14. Både Karl Oskars Kristina och Andrews Elsa genomgick 9 barnfödslar. Flera namn är samma i familjerna t.ex.: Anna, Charles, Frank, John och Oscar. Dessutom dog båda flickorna Anna i unga år.

15. Utryck och ord på svenska t. ex: Glupska hundar, sinkat mig, varjehanda smågöra och exempel på engelska: Grubba på filen, sättlament, claima, skvatta, drafta, vota.

16.Delar av Andrews sista brev hem till Sverige, samt det sista brevet hem till släkten i Sverige efter Andrews död, skrivet av grannen Nicholaus Swenson, blev förlagorna till Mobergs version av Sista Brevet Hem.

Läs mer utförligt om hundratals likheter under de 12 rubrikerna, (Människorna, Händelser på överfarten, Nybyggare, Sysslor och uppdrag mm) längst upp till vänster på denna sida. 

Dessutom finns fler likheter än dessa att läsa om i Andrew Peterson Sällskapets böcker och i Mc Knights doktorsavhandling.

Copyright Jan Hermelin / Andrew Petersonsällskapet